Färdigpillat i naveln

En dag när jag som bäst satt och pillade mig i naveln vid Indiska Oceanens strand får jag ett samtal från Ön.
– Din farbror säger att han vill skänka huset till dig, sa morsan.
– Jaha, sa jag.
Vad ska man annars säga? ”Jaha” är ett enkelt svar som man alltid kan ha i bakfickan när man inte har en aning om vad man ska säga men vill dölja den saken och verka lite cool samtidigt som man antyder att det är motpartens uppgift att komma med fler upplysningar.
– Ja, så nu måste du skriva till honom och svara att du vill ha det!
– Kan jag inte ringa honom, försökte jag.
– Nä, det är bättre att du skriver. Vi får ordna det juridiska när du kommer hem.

När jag satte mig för att författa detta brev hade jag redan en stark känsla av att det snart var färdigpillat i naveln.

Annonser

Om Viktoria

Har blivit med hus på västkusten och försöker växa i rollen som husägare.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Färdigpillat i naveln

  1. Bodil skriver:

    ack, detta navel-ludd som är till sådan tröst! skit under naglarna är kanske mer konstruktivt i längden! stort sympati, har under sommaren själv sänkt vårt hus ca 50 cm medelst domkraft och yxa så att dörrar och fönster gick att öppna/stänga beroende på var i huset de befinner sig. vey es mir… Men grattis till huset, hörru!!!! Det är så totalt värt det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s